Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

|Hem | Nyhetsbrev | AD domar | Offentligt tryck |  
         
 

Temanummer diskriminering

Ny diskrimineringslag från den 1 januari 2009

Arbetet med den nu gällande Diskrimineringslagen påbörjades den 31 januari 2002 genom att en parlamentarisk kommitté tillsattes med uppdrag att bl.a. överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Kommittén tog namnet Diskrimineringskommittén och presenterade i maj 2004 delbetänkandet Ett utvidgat skydd mot könsdiskriminering som i februari 2006 följdes av slutbetänkandet En sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Parallellt med Diskrimineringskommitténs utredningar utarbetades inom Regeringskansliet en promemoria Skadeståndsfrågor vid kränkning. Tillsammans utgjorde dessa utredningar underlag för den proposition som förelades riksdagen, som i juni 2008 beslutade om en ny diskrimineringslagstiftning. Den nya lagen trädde i kraft den 1 januari 2009 och ersatte Jämställdhetslagen och sex andra diskrimineringslagar.

Bakgrunden till förändringarna var flera. En har redan nämnts och det var behovet av en sammanhållen lagstiftning på området. Att flera lagar reglerade i princip samma området skapade onödiga svårigheter i form av att det var svårt att överblicka respektive lags tillämpningsområde. Den allmänna uppfattningen var också att för att bestämmelserna skulle uppfattas som verkningsfulla och effektiva måste de vara tydliga och ett slagkraftigt redskap i arbetet mot diskriminering. Flera lagar underlättade inte skapandet av ett likartat skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund och samhällsområden.

I utredningsuppdraget ingick också att lämna förslag till hur bestämmelsen om ålderdiskriminering och inrättandet av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet i två EG-direktiv skulle genomföras i Sverige. Frågan om bl.a. Arbetsdomstolens kompetens och sammansättning i diskrimineringsmål skulle behandlads i en särskild ordning. Detta arbete mynnade ut i att det sedan den 1 januari 2009 gäller att ett mål där ett yrkande helt eller delvis grundas på ett sådant förhållande som avses i den nya diskrimineringslagen ska avgöras av Arbetsdomstolen i en sammansättning med fem ledamöter, varav en för vardera arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Om parterna i målet begär det, ska istället Arbetsdomstolen ha en sammansättning med sju ledamöter. De nya bestämmelserna innebär även att domstolen är domför i en sammansättning med tre lagfarna domare vid behandling av frågor om prövningstillstånd eller vid prövning av annat än arbetsrättsliga frågor som inte sker vid huvudförhandling.

Vad har då förändringen inneburit? Vi har fått en sammanhållen Diskrimineringslag, en ny lag om diskrimineringsombudsman och förändringar i Arbetsdomstolens sammansättning i diskrimineringsmål.
Den nya Diskrimineringslagen ersätter de sju tidigare diskrimineringslagarna. Två nya diskrimineringsgrunder har införts: ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Förbudet mot diskriminering gäller inom i princip alla samhällsområden:

  • arbetslivet,
  • utbildning,
  • arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedlingen utan offentligt uppdrag,
  • starta eller bedrivande av näringsverksamhet och yrkesbehörighet,
    medlemskap i vissa organisationer,
  • varor, tjänster och bostäder m.m.,
  • hälso- och sjukvård samt socialtjänst m.m.,
  • socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och studiestöd,
  • värnplikt och civilplikt
  • och offentlig anställning

Förbudet omfattar i princip samtliga diskrimineringsgrunder. Undantaget är ålder som endast är tillämpligt på områdena arbetslivet och utbildning.

Andra nyheter är ett förstärkt förbud mot repressalier och skyldighet för bl.a. arbetsgivare att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Införandet av diskrimineringsersättning är också något nytt. Diskrimineringsersättning är en påföljd som ersätter skadestånd i den tidigare lagstiftningen. Ersättningen syftar till att både vara en ersättning för den kränkning som hon eller han har utsatts för och avskräcka från diskriminering. Förutsättningar för högre ersättningsnivåer än tidigare har genom detta skapats.

En ny myndighet skapades också, Diskrimineringsombudsmannen (DO). Regeringen utser chefen för myndigheten. Nuvarande Diskrimineringsombudsman är Katri Linna. DO har ett anslag på 93 miljoner kronor för år 2009. DO har cirka 100 anställda.

Läs Sammanfattning av Diskrimineringlagen

Rättspraxis från Arbetsdomstolen i diskrimineringsmål 2000 – 2009
Etnisk diskriminering

AD 2009 nr 11. Ett företag i biluthyrningsbranschen har annonserat ut en ledig anställning som biluthyrare/bilvårdare. Fråga om en kvinna med tjeckiskt ursprung har blivit utsatt för bl.a. etnisk diskriminering genom att hon inte fick anställningen och inte ens kallades till anställningsintervju.

Ladda ned hela domen nr 11 2009

AD 2009 nr 4. En kommunanställd habiliteringsassistent med ursprung från Gambia har blivit avstängd och stadigvarande förflyttad på grund av samarbetssvårigheter. Fråga dels om kommunen har haft vägande skäl för åtgärderna, dels om kommunen genom åtgärderna har diskriminerat habiliteringsassistenten på grund av hans etniska ursprung. Även fråga om habiliteringsassistenten har utsatts för etniska trakasserier och om kommunen har åsidosatt sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier. Därutöver gäller målet även fråga om talerätt för Diskrimineringsombudsmannen m.m.

Ladda ned hela domen nr 4 2009
AD 2008 nr 47. Ett bolag som sysslade med utbildning av piloter sökte en vikarie för en receptionist som skulle vara föräldraledig. Vikariatet skulle inledas med en praktiktid på två veckor. Två kvinnor kallades till intervju hos bolaget; den ena hade svenskt ursprung och den andra algeriskt. Bolaget valde den förstnämnda. Fråga om kvinnan med algeriskt ursprung blivit diskriminerad på grund av det språkkrav som bolaget tillämpade.

Ladda ned hela domen nr 47 2008
AD 2007 nr 16. En palestinsk man sökte en anställning som rektor hos en kommun och blev kallad till anställningsintervju. Den arbetssökande blev intervjuad av tre separata grupper. En av grupperna bestod av representanter för de fackliga organisationerna på arbetsplatsen. Fråga om kommunen har gjort sig skyldig till diskriminering i form av trakasserier genom att mannen under den intervju som hölls av de fackliga företrädarna fick en fråga som ställdes med utgångspunkt i att han kom från ett muslimskt land.

Ladda ned hela domen nr 16 2008

AD 2006 nr 96. Fråga om en kvinna med ursprung från Bosnien blivit könsdiskriminerad och etniskt diskriminerad när staten i stället för henne anställt en man av svenskt ursprung som klientinspektör på ett häkte. Arbetsdomstolen har inte funnit visat att kvinnan var den bäst meriterade av de två varför talan avslagits.

Ladda ned hela domen nr 96 2006

AD 2006 nr 60. Fråga om en arbetssökande av kosovoalbansk härkomst blev diskriminerad genom att inte ha blivit uttagen till anställningsintervju vid rekrytering av en utannonserad anställning som truckförare vid ett sjukhus.

Ladda ned hela domen nr 60 2006

AD 2005 nr 126. En kommun har annonserat ut en ledig anställning vid miljöförvaltningen. Fråga om en man av jugoslavisk härkomst blivit utsatt för etnisk diskriminering genom att han inte blev kallad till anställningsintervju. I målet är tvistigt vilket underlag som kommunen haft tillgång till för bedömningen av hans kvalifikationer

Ladda ned hela domen nr 126 2005

AD 2005 nr 98. En kommun annonserade efter en bygglovarkitekt. En sökande med annan etnisk bakgrund än svensk blev kallad till intervju men fick inte anställningen. Fråga om han blivit utsatt för direkt eller indirekt etnisk diskriminering på grund av det språkkrav som kommunen tillämpade.

Ladda ned hela domen nr 98 2005

AD 2005 nr 47. En man med bosnisk bakgrund sökte inom angiven ansökningstid en utannonserad anställning hos ett bolag. När mannens ansökan inkom hade bolaget redan avslutat rekryteringsförfarandet och anställt en person av svenskt ursprung. I tvist om etnisk diskriminering uppkommer frågan om mannen var arbetssökande i den mening som avses i lagen (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet.

Ladda ned hela domen nr 47 2005
AD 2005 nr 21. En kvinna, tillhörig Jehovas vittnen, har på grund av sin trosuppfattning inte varit beredd att utföra vissa av de arbetsuppgifter som ankom på henne i egenskap av s.k. aktiverare på ett äldreboende. Fråga om hon, genom att hon har fråntagits aktiveraruppdraget i dess helhet, har diskriminerats på grund av sin tro. Även fråga om hon därefter har sagt upp sig själv från anställningen eller blivit avskedad av arbetsgivaren.

Ladda ned hela domen nr 21 2005

AD 2005 nr 14. En förskolelärare A, som har iransk bakgrund, svarade på en platsannons via telefax. Arbetsgivaren satte kort därefter ut en ny platsannons och anställde en person av svenskt ursprung. I tvist om etnisk diskriminering av A uppkommer i första hand frågan om arbetsgivaren har tagit emot och bedömt hennes platsansökan. Frågan besvaras nekande av domstolen.

Ladda ned hela domen nr 14 2005
AD 2005 nr 3. En kvinna med ryskt ursprung har sökt en utannonserad anställning hos ett bolag. Fråga om bolaget har gjort sig skyldigt till direkt och indirekt etnisk diskriminering genom att avbryta anställningsförfarandet i samband med ett telefonsamtal, inte kalla till intervju och inte heller anställa kvinnan.

Ladda ned hela domen nr 3 2005

AD 2003 nr 73 En person A har sökt anställning hos ett bolag men har inte kallats till intervju eller anställts. Bolaget har uppgett att den person inom företaget som fattat beslut om rekryteringen inte erhållit A:s ansökan. DO har anfört att bolaget redan på grund av vad som förekommit vid ett telefonsamtal mellan A och den rekryteringsansvarige beslutat att inte anställa A och att A i vart fall diskriminerats genom en sämre administrativ behandling av hans ansökan. Fråga om bolaget gjort sig skyldigt till etnisk diskriminering av A vid anställningsförfarandet

Ladda ned hela domen nr 73 2003
AD 2003 nr 58. Ett företag i optikerbranschen har annonserat ut en ledig anställning som "butiksvärdinna/receptionist". Fråga om en kvinna av indiskt ursprung har blivit utsatt för etnisk diskriminering bl.a. genom att hon inte blev kallad till anställningsintervju.

Ladda ned hela domen nr 58 2003 AD 2003 nr 55. En arbetstagare A hos försäkringskassan har haft flera tidsbegränsade anställningar efter varandra. En tid innan den sista av dessa anställningar löpte ut i samband med ett årsskifte fick hon besked att hon inte skulle komma att få någon förnyad anställning hos försäkringskassan. Ett tiotal andra arbetstagare som också hade tidsbegränsade anställningar som löpte ut vid samma årsskifte fick däremot erbjudande om fortsatt anställning i form av tillsvidareanställningar eller nya tidsbegränsade anställningar. Fråga om kassan genom sitt agerande gentemot A gjort sig skyldig till etnisk diskriminering.

Ladda ned hela domen nr 55 2003
AD 2003 nr 6. En muslimsk kvinna som bär huvudduk har per telefon sökt arbete som demonstratris och fått besked om vissa lediga uppdrag. Vid personligt möte dagen därpå har bolagets representant fällt vissa uttalanden som gjort att sökanden lämnat platsen. Tvist har uppkommit om huruvida bolaget har diskriminerat sökanden genom att avbryta anställningsförfarandet på grund av hennes etniska tillhörighet och/eller kön samt genom att göra vissa uttalanden. Även fråga om talerätten för ombudsmannen mot etnisk diskriminering i tvist angående jämställdhetslagen.

Ladda ned hela domen nr 6 2003
AD 2002 nr 128. En arbetsgivare som bedriver verksamhet med marknadsundersökningar genom telefonintervjuer avsåg att anställa ytterligare personal. Ett telefonsamtal med en av de arbetssökande ledde till att rekryteringen av denne avbröts. I tvist huruvida arbetsgivaren har gjort sig skyldig till etnisk diskriminering har ansetts att det var arbetsgivaren som genom vad som inträffade under telefonsamtalet föranledde att rekryteringen avbröts. Vidare har ansetts antagligt att arbetsgivarens ställningstagande till en del berodde på att den arbetssökande enligt arbetsgivarens uppfattning inte uppfyllde ett krav på att den anställde skall kunna tala tydlig svenska. Inför domstolen har arbetsgivaren dock inte gjort gällande att den arbetssökande inte uppfyllde ett sådant krav. Arbetsgivaren har ansetts skyldig att utge allmänt skadestånd på grund av etnisk diskriminering.

Ladda ned hela domen nr 128 2002 AD 2002 nr 54. Fråga om ett bolag vid anställning av en hotellreceptionist gjort sig skyldigt till diskriminering i strid med bestämmelserna i 8 § lagen (1994:134) mot etnisk diskriminering.

Ladda ned hela domen nr 54 2002
Funktionshinder

AD 2006 nr 97. En hos Svenska kyrkan anställd präst som lider av viss födoämnesallergi har deltagit i ett rekryteringsförfarande inför anställning som missionär i Brasilien. Fråga om Svenska kyrkan genom att neka honom sådan anställning har gjort sig skyldig till diskriminering enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.

Ladda ned hela domen nr 97 2006
AD 2006 nr 78. Fråga om arbetstagarorganisationens talan preskriberats på grund av att organisationen väckt talan först efter genomförda centrala förhandlingar och inte direkt efter genomförd lokal förhandling. Arbetsdomstolen har haft att pröva, i första hand, huruvida Svenska kyrkan på nationell nivå, genom en protokollsanteckning till ett mellan parterna gällande kollektivavtal, är bunden av kommunala huvudavtalet KHA och dess förhandlingsordning med krav på både lokal och central förhandling.

Ladda ned hela domen nr 78 2006

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

AD 2005 nr 32. En arbetstagare som fått diagnosen multipel skleros blev uppsagd drygt tre månader efter det att arbetsgivaren fått kännedom om sjukdomen. Arbetsgivaren gjorde gällande att det förelåg arbetsbrist och undantog innan turordningen fastställdes två anställda som enligt vad arbetsgivaren angav var av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Fråga om uppsägningen vidtagits i strid mot anställningsskyddslagen och lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.

Ladda ned hela domen nr 32 2005 AD 2003 nr 76. En vårdare vid en kriminalvårdsanstalt har sedan ett antal år arbetat i anstaltens centralvakt som vårdare med funktionsansvar som vakthavande. Sedan arbetsgivaren beslutat att annonsera ut dessa tjänster kom den i målet aktuelle vårdaren inte längre i fråga för arbete som vakthavande utan arbetar sedan dess enbart som vårdare i centralvakten utan något särskilt funktionsansvar. - I målet uppkommer frågan om åtgärden att inte längre tilldela vårdaren uppgifter som vakthavande inneburit att han skilts från den anställning han hade. Sedan denna fråga besvarats nekande uppkommer frågan om förändringen av vårdarens arbete utgjort en sådan särskilt ingripande omplacering av personliga skäl som kräver att arbetsgivaren kan visa godtagbara skäl för åtgärden. - I målet uppkommer vidare frågan om det förhållandet att vårdaren fråntagits uppgifter som vakthavande vårdare har samband med hans funktionshinder och arbetsgivaren därför diskriminerat honom.

Ladda ned hela domen nr 76 2003
AD 2003 nr 47. Fråga om en arbetssökande diabetiker har haft sakliga förutsättningar för arbete som driftoperatör och om ett beslut att inte anställa honom har utgjort ett brott mot lagen (1999:132) om förbud av diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder.

Ladda ned hela domen nr 47 2003AD 2003 nr 22. Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder bestrids yrkandet av arbetsgivarsidan som därvid i första hand gör gällande att HO:s talan är preskriberad. Arbetsdomstolen prövar i mellandom frågan om HO förlorat rätten till talan på grund av preskription.

Ladda ned hela domen nr 22 2003 Jämställdhet

Lönefrågor
AD 2003 nr 74. Fråga huruvida en tillämpning av ett kollektivavtalsvillkor av innebörd att rätt till föräldralön i samband med födelse av eget barn endast föreligger under en period om ca tre månader räknat från barnets födelse innebär indirekt diskriminering av män.

Ladda ned hela domen nr 74 2003 AD 2001 nr 76. En kvinnlig intensivvårdssjuksköterska som är anställd hos ett landsting har lägre grundlön än en manlig medicinteknisk ingenjör hos samma landsting. Arbetsdomstolen finner efter en jämförelse mellan kraven i de olika arbe­tena att JämO lyckats visa de två arbetstagarna har utfört arbete som är att betrakta som likvärdigt i jämställdhetslagens mening. Arbetsdomstolen finner vidare, efter genomgång av marknadssituationen för respektive arbetstagare, att landstinget visat att löneskillnaderna inte har samband med arbetstagarnas könstillhörighet. JämO:s talan om ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot 18 § jämställdhetslagen har därför avslagits.

Ladda ned hela domen nr 76 2001 AD 2001 nr 51. Fråga om staten gjort sig skyldig till otillåten könsdiskriminering. Vid en länsstyrelse anställs två manliga socialkonsulenter som får högre löner än tio redan anställda kvinnliga socialkonsulenter får. Det är ostridigt i målet att det arbete som männen och kvinnorna utför är lika eller likvärdigt. Staten gör i målet i bl.a. gällande att löneskillnaderna vare sig direkt eller indirekt har med arbetstagarnas könstillhörighet. Till stöd för denna in­ställning har staten anfört bl.a. följande. Länsstyrelsens önskan att införa ett nytt arbetssätt bland socialkonsulenterna var avgörande för valet att anställa de båda männen, som hade färsk erfarenhet från den social­tjänsten. Marknadsskäl har påverkat lönesättningen av de båda männen; löneläget är högre i kommunerna än hos länsstyrelsen. De båda männen an­ställdes mellan två lönerevisionstillfällen och deras löner sattes med hänsyn till att de inte skulle få någon löneförhöjning vid den kommande lönerevi­sionen.
Se även AD 1998 nr 66, 1997 nr 68, 1996 nr 41 och 79, 1995 nr 158 och 1991 nr 62.

Ladda ned hela domen nr 51 2001 Anställning
AD 2006 nr 126. En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor:
1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna?
2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön?
3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen?
4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget?
5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?

Ladda ned hela domen nr 126 2006 AD 2005 nr 87. Ett biltillverkningsföretag har nekat en kvinna anställning med hänvisning till att hon inte uppfyllde företagets krav på viss kroppslängd. Fråga om företaget härigenom gjort sig skyldigt till indirekt könsdiskriminering.

Ladda ned hela domen nr 57 2005 AD 2005 nr 69. Könsdiskriminering? En kyrklig samfällighet har med förbigående av en kvinnlig sökande anställt en man som kyrkoherde. Arbetsdomstolen har funnit att mannen och kvinnan har haft i huvudsak likvärdiga meriter samt att det gjorts antagligt att diskriminering förekommit. Fråga om det har visats att samfällighetens anställningsbeslut saknat samband med könstillhörighet.

Ladda ned hela domen nr 69 2005 AD 2004 nr 44. Fråga om en polismyndighet som anställde en man som kommissarie med funktion som utredningschef har gjort sig skyldig till könsdiskriminering gentemot en kvinna som också hade sökt detta arbete.

Ladda ned hela domen nr 44 2004
AD 2002 nr 42. Ett landsting annonserade ut en ledig anställning som barnmorska vid en vårdcentral. Fem kvinnor sökte anställningen. En av dem var gravid. Sedan en annan av kvinnorna erhållit anställningen har uppkommit tvist mellan Jäm­ställdhetsombudsmannen och landstinget i frågan huruvida landstinget genom att inte anställa den gravida kvinnan har gjort sig skyldigt till otillåten köns­diskriminering. Arbetsdomstolen har funnit att den gravida kvinnan förbigicks vid anställningen eftersom hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än den som anställdes. Arbetsdomstolen har vidare funnit att landstingets handlande inte har skett i strid med jämställdhetslagen i dess lydelse före den 1 januari 2001. Landstingets handlande har emellertid ansetts strida mot för­budet mot könsdiskriminering enligt det inom EU antagna s.k. likabehand­lingsdirektivet. Artiklar i detta direktiv har av Arbetsdomstolen ansetts vara direkt tillämpliga i tvisten (s.k. direkt effekt). Landstinget har med en analog tillämpning av 25 § jämställdhetslagen förpliktats att utge allmänt skadestånd till den förbigångna kvinnan.

Ladda ned hela domen nr 42 2002 AD 2001 nr 61. Otillåten könsdiskriminering? Fråga om en kvinna och ett företag har träffat ett anställningsavtal och om företaget kort därefter skilt kvinnan från denna anställning på grund av att hon var gravid.
Se även AD 1999 nr 103, 1997 nr 16 och 1991 nr 111-

Ladda ned hela domen nr 61 2001 Sexuella trakasserier

AD 2005 nr 63. En kvinnlig arbetstagare hos Försvarsmakten har lämnat en tidsbegränsad anställning som befäl i den svenska kosovobataljonen och gör gällande att detta skett på grund av att hon utsatts för sexuella trakasserier under tjänstgöringen. Fråga om arbetstagarens uppsägning kan anses ha varit framtvingad av Försvarsmakten. Vidare fråga om det senare kan anses ha ålegat Försvarsmakten att förmå arbetstagaren att återta uppsägningen mot bakgrund av att Försvarsmakten då hade anledning att misstänka att arbetstagaren ansåg att trakasserier hade förekommit. Båda frågorna har besvarats nekande.

Ladda ned hela domen nr 63 2005 AD 2005 nr 22. Arbetsgivaren har fått kännedom om att en arbetstagare anser sig av en arbetskamrat ha blivit utsatt för en våldtäkt på fritiden och för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Fråga om arbetsgivaren, enligt 22 a § jämställdhetslagen, har fullgjort den utredningsskyldighet som ålegat arbetsgivaren och om arbetsgivaren har vidtagit de åtgärder som skäligen kunde krävas för att förhindra fortsatta trakasserier

Ladda ned hela domen nr 22 2005 AD 2002 nr 102. En arbetsgivare har fått kännedom om att en provanställd kvinna anser sig ha blivit utsatt för sexuella trakasserier av sin närmaste chef. Fråga huruvida arbetsgivaren har uppfyllt sin skyldighet enligt 22 a § jämställdhetslagen att utreda de uppgivna trakasserierna och vidta de åtgärder som skäligen kunde krävas för att förhindra fortsatta sexuella trakasserier. Vidare fråga om arbetsgivaren har åsidosatt jämställdhetslagen eller grunderna för anställningsskyddslagen genom att inte låta kvinnans provanställning övergå i en tillsvidareanställning.

Ladda ned hela domen nr 102 2002 Föräldraledighet

AD 2005 nr 92. En arbetstagare, som är sysselsatt med arbete som drivs i kontinuerligt treskift, begärde att få förlägga sin föräldraledighet så att han skulle vara ledig måndag – fredag och arbeta i skiftlagen under lördagar och söndagar. Bolaget motsatte sig den begärda ledigheten. Fråga bl.a. om det skulle medföra en påtaglig störning i bolagets verksamhet att förlägga ledigheten i enlighet med arbetstagarens önskemål.

Ladda ned hela domen nr 92 2005 Dom med många bottnar; ledningsrätt, deltid/heltid och företrädesrätt

En deltidsanställd säljare i en skobutik hade till sin arbetsgivare anmält intresse av att erhålla anställning med en högre sysselsättningsgrad. I sam­band med att en av de andra säljarna sade upp sin anställning i butiken hade arbetsgivaren vidtagit en omorganisation. Den deltidsanställde säljaren hade med anledning av omorganisationen inte erbjudits någon högre sysselsätt­ningsgrad. Fråga om arbetsgivaren brutit företrädesrättsregleringen i 25 a § anställningsskyddslagen.

Arbetsdomstolens samlade bedömning var att företrädesrättsregleringen inte inneburit hinder för bolaget att vidta den omorganisation man gjorde varvid det inte kvarstod någon möjlighet att tilldela AA någon anställning om 30 timmar per vecka. Det hade inte framkommit några omstän­digheter i målet som pekar på att AA:s intresse av att erhålla en anställning med ett högre arbetstidsmått skulle ha ett försteg framför bolagets rätt att i detta fall organisera verksamheten på det sätt som beslutades.

Läs AD 2009 nr 9
Diskriminerad genom att inte bli kallad till anställningsintervju
Ett företag i biluthyrningsbranschen hade annonserat ut en ledig anställning som biluthyrare/bilvårdare. Fråga om en kvinna med tjeckiskt ursprung hade blivit utsatt för bl.a. etnisk diskriminering genom att hon inte fick anställningen och inte ens kallades till anställningsintervju.

Företaget mottog 48 ansökningar med an­ledning av annonsen. Ett första steg blev att arbetsgivaren sorterar ut ansökningar som av någon anledning föll utanför ramen.

I det aktuella fallet kunde ansvarig vid företaget genast konstatera att ansökningen inte var fullständigt ifylld på så sätt att efterfrågade uppgifter om hemadress och ålder saknades.

Domstolen slutsats menade att redan den omständigheten att hon underlåtit att fylla i ansök­ningsformuläret på ett fullständigt sätt innebar att hon och de sökande som faktiskt gjort detta inte kan anses ha varit i en jämförbar situation. Det hade för övrigt i målet inte fram­kommit något som tyder på att bolaget underlät att välja ut henne till anställningsintervju av något ovidkommande skäl. Detta betydde att dom­stolen inte kunde finna att någon diskriminering före­kommit.

Läs AD 2009 nr 11
En ”aktiv jargong” som diskriminering?

En kommunanställd habiliteringsassistent med ursprung från Gambia hade blivit avstängd och stadigvarande förflyttad på grund av samarbetssvårig­heter. Fråga dels om kommunen har haft vägande skäl för åtgärderna, dels om kommunen genom åtgärderna diskriminerat habiliteringsassistenten på grund av hans etniska ursprung. Även fråga om habiliteringsassistenten hade utsatts för etniska trakasserier och om kommunen har åsidosatt sin skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.

Det förhållande att den som kände sig diskriminerad själv deltog aktivt i den jargong som rådde mellan honom och en annan arbetstagare gjorde att kommunens företrädare hade anledning att misstänka att han kände sig utsatt för etniska trakasserier. Därmed hade kommunen inte heller haft någon skyldighet att utreda omständigheterna närmare.

Läs AD 2009 nr 4

 

Aktuellt nyhetsbrev

Ny upplaga med de senaste ändringarna i LAS  

Prenumerera

Aktuellt nyhetsbrev

 

Läs de senaste AD domarna.