Content on this page requires a newer version of Adobe Flash Player.

Get Adobe Flash player

|Hem | Nyhetsbrev | AD domar | Offentligt tryck |  
         
 

Cathrine Lilja Hansson ny chef för Arbetsdomstolen

Regeringen har utsett Cathrine Lilja Hansson till ny chef för Arbetsdomstolen. Cathrine Lilja Hansson är idag ordförande i Arbetsdomstolen. Hon har tidigare arbetat som rättssakkunnig i Arbetsmarknadsdepartementet samt som rättschef i Arbetsmarknadsdepartementet och därefter Näringsdepartementet.

Vidare har Cathrine Lilja Hansson varit förordnad som särskild utredare i Utredningen Personlig integritet i arbetslivet (SOU 2009:44).

Cathrine Lilja Hanssons förordnande gäller från och med 1 maj 2012.

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön

I en proposition lämnas förslag till förtydligande av arbetsgivares sjuklöneansvar. Förslaget går ut på att en sjuklöneperiod inte ska börja om inte arbetstagaren helt har återgått i arbete och utfört arbete under minst en dag sedan arbetsgivaren senast betalade ut sjuklön för en hel sjuklöneperiod.

Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2012


Läs mera: Prop. 2011/12:81. Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön

Nytt arbetsförmågebegrepp föreslås införas

Den 1 mars 2012 meddelade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att en proposition i två delar kommer att lämnas till riksdagen. För det första uppfyller regeringen riksdagsmajoritetens begäran och föreslår en lagändring om återgång till det gamla arbetsmarknadsbegreppet. För det andra aviserar regeringen att ett helt nytt arbetsförmågebegrepp bör införas

Läs mera: Debattartikel Dagens Nyheter 1 mars 2012
Ulf Kristersson, Socialförsäkringsminister
.

Föräldrapenning ska inte försena etablering på arbetsmarknaden

Den 6 mars 2012 presenterade AKKA-utredningen ett delbetänkande avseende föräldrapenning. Man menar att det finns skäl att förändra föräldraförsäkringen så att uttag av föräldrapenning för äldre barn inte försenar nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Det är även viktigt att öka möjligheterna att kombinera föräldraskap med deltagande i insatser för kvinnor som vårdar små barn.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.

Läs mera: SOU 2012:9 Förmån och fälla - nyanländas uttag av föräldrapenning

En sammanhållen svensk polis

Polisorganisationskommittén överlämnade den 30 mars 2012 sitt betänkande En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) till justitieminister Beatrice Ask.

Kommittén föreslår att

• Rikspolisstyrelsen, de 21 polismyndigheterna och Statens kriminaltekniska laboratorium ombildas till en sammanhållen myndighet - Polismyndigheten
• Polismyndigheten ska vara geografiskt indelad i polisregioner
• Medborgerlig insyn och demokratisk kontroll säkerställs genom Polismyndighetens insynsråd och ett regionpolisråd i varje polisregion
• Polismyndigheten får en uttalad skyldighet att samverka med kommunerna för att minska brottsligheten och öka människors trygghet i lokalsamhället
• Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet inom polisväsendet. Kommittén bedömer att
• En genomförandeorganisation ska förbereda och genomföra bildandet av Polismyndigheten och bl.a. besluta om antal polisregioner och huvudorter. Kommittén anger ett antal utgångspunkter som bör vara vägledande vid genomförandearbetet
• Ett fristående tillsynsorgan bör inrättas för tillsyn över verksamheterna vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen

Utredning har pekat på att förslaget får arbetsrättsliga konsvekvenser.

Arbetsrättsliga begränsningar för ökad flexibilitet och rörlighet

Att de olika polismyndigheterna är anställningsmyndigheter medför att det föreligger hinder för arbetsgivaren enskilt att omfördela resurser från en myndighet till en annan när verksamhetens krav på bemanning förändras. Som arbetsrätten är utformad får arbetstagaren en ny anställning när han eller hon under viss tid eller tillsvidare flyttar till en annan polismyndighet. Ett annat arbetsrättsligt hinder för ökad rörlighet, kopplat till att det inom polisen finns olika anställningsmyndigheter, är att det i princip saknas rättsliga möjlighet att tidsbegränsat anställa någon vid en annan polismyndighet under längre tid än två år. Sådan möjlighet finns endast för anställning vid Rikspolisstyrelsen.

Denna problematik har aktualiserats vad avser poliser som ingår i de aktionsgrupper som finns vid åtta polismyndigheter inom ramen för satsningen mot grov organiserad brottslighet. Ett hinder mot rörlighet mellan olika anställningsmyndigheter är att anställningsvillkoren i viss utsträckning tillämpas olika. Något som dels beror på att lönesättningen ska vara individuell och att varje polismyndighet har och har haft betydande autonomi på lönesättningsområdet, dels på att övriga nationella anställningsvillkor, däribland arbetstidsfrågor, tillämpas olika av polismyndigheterna på ett sätt som inte enbart kan hänföras till de respektive myndigheternas olika förutsättningar. Detta hinder består alltså huvudsakligen av ett icke avsett konkurrensverktyg.

Läs mera: SOU 2012:13. En sammanhållen svensk polis

Ändrat datum för ikraftträdande av lärarlegitimationsreformen

Krav på legitimation för tillsvidareanställning skjuts drygt ett läsår till den 1 december 2013. Statens skolverk ska enligt den nya skollagen utfärda lärarlegitimationer. Den 10 februari inkom Skolverket med en hemställan till regeringen om att tidpunkten för införandet av krav på lärarlegitimation för tillsvidareanställning som lärare ska senareläggas, från det tidigare fastställda 1 juli 2012.

Skolverket har inte kunnat utfärda legitimationer i den takt man räknat med. Regeringen meddelade då att datumet skjuts upp. Skolverket har nu inkommit med en ny skrivelse till Utbildningsdepartementet. Skolverket bedömer att en uppskjutning av lärarlegitimationsreformen till den 1 december 2013 är tillräcklig.

Regeringen kommer därför att föreslå riksdagen att krav på lärarlegitimation ska senareläggas till den 1 december 2013.

Läs mera: Lärarlegitimationen skjuts upp på obestämd tid - Lärarförbundet
Sveriges komuner och landsting

S.k. fingerad arbetsbrist?

Fråga i målet var om en arbetsgivare har haft saklig grund för uppsägning av en arbetstagare som sagts upp med hänvisning till att arbetsbrist förelegat. I målet gjordes gällande att uppsägningen i själva verket berott på förhållanden som var hänförliga till arbetstagaren personligen, s.k. fingerad arbetsbrist.

"När det gäller den rättsliga bakgrunden i fall av detta slag har Arbetsdomstolen i avgörandet AD 2003 nr 29 uttalat följande. Såsom Arbetsdomstolen vid ett flertal tillfällen slagit fast omfattar uttrycket arbetsbrist i anställningsskyddslagens mening inte endast fall av konkret brist på arbetsuppgifter, utan samtliga fall där en uppsägning från arbetsgivarens sida beror på något annat än förhållanden som är att hänföra till arbetstagaren personligen, s.k. personliga skäl. Under begreppet arbetsbrist faller alltså även sådant som att arbetsgivaren inte anser det befogat att bedriva visst arbete eller att arbetsgivaren annars av företagsekonomiska, organisatoriska eller därmed jämförliga skäl anser det nödvändigt att säga upp en eller flera arbetstagare (jfr t.ex. AD 1994 nr 140). Arbetsbrist utgör normalt sett saklig grund för uppsägning. Det är därvid ytterst arbetsgivarens bedömning av behovet av att genomföra exempelvis en inskränkning eller omorganisation av verksamheten som får bli avgörande för frågan huruvida arbetsbrist skall anses föreligga.

Detta innebär att en domstol normalt inte har att gå närmare in på frågor om det berättigade från företagsekonomisk, organisatorisk eller därmed jämförlig synpunkt i en av arbetsgivaren beslutad personalinskränkning (se prop. 1973:129 s. 123 och prop. 1981/82:71 s. 65). I det aktuella fallet fann Arbetsdomstolen att det inte förelegat s.k. fingerad arbetsbrist."

Läs mera: AD 2012:11

Saklig grund eller ?

En kommun hade ställt ett antal fritidspedagoger inför alternativen att antingen ta ut tjänstledighet om 25 procent under två år eller omreglera anställningen till en sysselsättningsgrad om 75 procent av heltid. Arbetstagarna upplysdes om att de riskerade sin anställning för det fall de avböjde båda alternativen utan godtagbart skäl. Två arbetstagare avböjde båda alternativen och blev uppsagda. Tio arbetstagare stannade för alternativet tjänstledighet och en arbetstagare stannade för alternativet omreglering till en sysselsättningsgrad om 75 procent av heltid. Dessa elva arbetstagare klargjorde att de motsatte sig förändringarna. Kommunen vidtog förändringar i enlighet med de alternativ som dessa arbetstagare valt. Arbetstagarna menade att kommunens åtgärder stått i strid med anställningsskyddslagen.

Arbetsdomstolen hade bl.a. att ta ställnings till följande:
1. Var alla arbetstagarna uppsagda?
2. Hade uppsägningarna varit sakligt grundade?
3. Hade kommunen beträffande två arbetstagare åsidosatt 34 § anställningsskyddslagen?
4. Har kommunen vidtagit åtgärderna utan att först förhandla med förbundet enligt 11 § medbestämmandelagen?

Arbetsdomstolen fann att arbetsgivaren inte haft saklig grund.

Läs mera: AD 2012:16

Rektor på Facebook

En rektor vid en gymnasieskola sades upp på grund av bl.a. sitt agerande på sin privata Facebooksida. Tvisten gällde i huvudsak frågan om det förelegat saklig grund för uppsägning av rektorn. från hans tjänst som rektor och lärare vid Norrlands Entreprenörsgymnasium i Luleå på grund av hans agerande bl.a. på sin privata Facebooksida.

Skälen för bolagets uppsägning var sammanfattningsvis att han på sin privata Facebooksida, där det angavs att han var rektor för gymnasiet, var med i nio grupper vars namn anknöt till sex, att han på sin Facebooksida hade sex bilder med sexuellt innehåll, att han haft kontakter med elever via sin Facebooksida, att han använt Facebook på arbetstid, att han medverkat på en elevblogg iklädd en tröja med ett tryck som handlar om analsex, och att han haft en bild med samma tröja på sin egen Facebooksida, trots att bolagets VD för den fristående skolan sade att bilder med det innehållet skulle tas bort från elevernas hemsida och, om de fanns på andra ställen, även från dessa. Bolaget har gjort gällande att rektorns agerande stod i uppenbar strid med hans anställning som rektor och lärare och att hans agerande har varit ägnat att allvarligt skada skolan och därmed bolaget.

Det intressanta i fallet är inledningsvis Arbetsdomstolen rättsliga utgångspunkter.

Följande citat sammanfattar domstolens ståndpunkt: ”Utmärkande för ett anställningsförhållande anses vara bl.a. att arbetstagaren ska vara lojal mot arbetsgivaren. Lojalitetskravet ingår som ett led i anställningsavtalet. Ett grundläggande krav är att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren. Vilka krav på lojalitet som är rimliga att ställa måste av naturliga skäl variera beroende på bl.a. förhållanden inom branschen, den aktuella verksamhetens beskaffenhet, arbetsuppgifternas art, arbetstagarens ställning i företaget och om arbetstagaren på något sätt äventyrat arbetsgivarens kundrelationer. Man kan inte med någon enkel formel beskriva vad som åvilar arbetstagaren i normalfallet men en gemensam synpunkt på dennes förpliktelser har angivits vara att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen, där han eller hon kan komma i en pliktkollision (se t.ex. AD 2010 nr 42 och AD 1993 nr 18 och där gjorda hänvisningar). Med högre tjänsteställning och ökat ansvar måste också de krav som kan ställas på arbetstagaren i detta avseende öka.

Arbetsdomstolen har tidigare uttalat att det är givet att särskilt höga krav måste kunna ställas på att den som är chef över andra följer de regler som gäller på arbetsplatsen och utgör ett föredöme för andra. Den allmänna lojalitetsplikten i ett anställningsförhållande gäller dock oberoende av om några särskilda etiska regler har upprättats av arbetsgivaren eller inte (AD 2010 nr 50). När det gäller arbetstagares agerande på fritiden, som inte har ett tydligt samband med anställningen eller arbetsgivarens verksamhet, är utgångspunkten att arbetstagaren är fri i sin livsföring. Det är dock med hänsyn till arbetstagarens lojalitetsplikt inte möjligt att dra en absolut gräns mellan vad som gäller agerande i arbetet och agerande på fritiden. De skyldigheter som följer med anställningen kan vara sådana att de i större eller mindre utsträckning inverkar på arbetstagarens möjligheter att fritt förfoga över sitt agerande på sin fritid. Som Arbetsdomstolen har uttalat i AD 1984 nr 9 är det givet att i ett fall där arbetsgivarens intresse är hänförligt till något förhållande som ligger vid sidan av arbetstagarens fullgörande av arbetsuppgifterna, en uppsägning kan anses sakligt grundad endast om arbetsgivarens skäl är tungt vägande och situationen inte kan lösas genom en omplacering till annat arbete. Så kan vara fallet t.ex. om en anställd som anförtrotts gods eller medel begår allvarlig tillgreppsbrottslighet på fritiden (AD 2006 nr 109). Det arbetstagaren har gjort på fritiden kan i andra situationer vara att se som utövandet av en rättighet som är särskilt skyddad av rättsordningen. Det kan handla om sådant som att på fritiden offentligt uttrycka åsikter, tankar och känslor eller använda förenings- eller religionsfriheten eller möjligheten att delta i allmänna val. I dessa situationer får, i fråga om avslutande av anställningen, arbetsgivarens intresse av och skäl för att avsluta anställningen vägas mot inte enbart arbetstagarens intresse av att få behålla anställningen utan även mot intresset av att på fritiden få använda sina rättigheter. Ibland, såsom i fråga om rätten till yttrandefrihet, följer detta redan av Sveriges förpliktelser enligt Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna att se till att i vissa fall rättigheterna enligt konventionen respekteras även i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare (se bl.a. Europadomstolens dom den 12 september 2011 i målet Sánchez m.fl. mot Spanien).

I vissa situationer kan arbetstagaren således bli föremål för åtgärder i sin anställning- t.ex. en uppsägning- p.g.a. sådant som inträffat vid sidan av arbetet och som inte har ett tydligt samband med anställningen eller arbetsgivarens verksamhet. Huruvida en sådan reaktion kan anses godtagbar är beroende av hur en intresseavvägning av omständigheterna i det enskilda fallet utfallet.”

Efter denna allmänna genomgång övergick man till frågan om rektorns agerande utgjort saklig grund för uppsägning? Arbetsdomstolen påtalade att materialet röde uteslutande rektor. själv som privatperson, bilder på honom själv i privata situationer och namn på de grupper som han själv valt att bli medlem i, och hör därför i sig till kärnområdet för vad varje människa- anställd eller inte- öppet bör kunna få ge uttryck för inför andra människor.

Arbetsdomstolen fann vid en samlad bedömning och intresseavvägning att rektorn inte enbart genom vad han lagt ut på sin Facebooksida hade gett skolan saklig grund för uppsägningen.

Läs mera: AD 2012:25

 

Föregående nyhetsbrev

Teman

Diskriminering

Skoljuridik

Kunskap om vad lag och förordning kräver kan göra det lättare att skilja på vad som ska göras, vad som är estetiska frågor och vad skolan har för rättsliga avsikter. Denna bok behandlar skoljuridik, dvs regler som gäller specifikt för förskolan, skolan, såsom skollagen och de olika skolförordningarna. Den ger även också en introduktion till övriga rättsområden som en rektor bör ha åtminstone grundläggande kunskaper om: förvaltningsrätt inkl. offentlighet och sekretss, familjerätt, straffrätt, skadeståndsrätt, upphovsrätt samt viss arbetsrätt och processrätt.

Boken behandlar även den nu dominerande styrformen för förskolan och skolan - mål- och resultatstyrning - och rektorsrollens utveckling.

Liber Förlag

 



Finns i nu ny upplaga

bok

Arbetsrätt passar som lärobok vid högskolans juridiska introduktionskurser och i annan utbildning i grundläggande arbetsrätt. Ett annat användningsområde är facklig utbildning och personalutbildning för anställda som behöver grundläggande kunskaper i arbetsrätt.

Prenumerera