Dom nr 20/47
Ett bolag som bedriver stuveriverksamhet i Göteborgs hamn beslutade om en tillfällig förändring under en veckas tid av hur arbetslagen i hamnen skulle bemannas. Bolaget förhandlade inte med Svenska Hamnarbetarförbundet inför beslutet och förbundets huvudskyddsombud deltog inte vid planeringen av förändringen och fick inte någon underrättelse om den beslutade förändringen. Den beslutade förändringen kom dock aldrig att genomföras. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget inte agerat i strid med 11 § medbestämmandelagen, eftersom beslutet gällde en åtgärd av tillfällig karaktär under en begränsad tid och därför inte avsett en viktigare förändring av arbetsförhållandena för förbundets medlemmar. Arbetsdomstolen har funnit att det inte förekommit någon förändring av betydelse för arbetsmiljöförhållandena, eftersom den planerade förändringen inte genomfördes, och att underlåtenheten att underrätta huvudskyddsombudet därmed inte utgjort ett skadeståndsgrundande hindrande för denne att fullgöra sina uppgifter. Arbetsdomstolen har dock funnit att den planerade förändringen hade betydelse ur arbetsmiljösynpunkt och att bolaget hindrat huvudskyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter, eftersom han inte gavs möjlighet att delta i planeringen.
Dom nr 20/46
Fråga om en tornväktare i Ystad varit tillsvidareanställd eller haft upprepade tidsbegränsade anställningar.
Dom nr 20/45
Fråga om det funnits laga skäl för avskedande eller i vart fall saklig grund för uppsägning. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagaren, en busschaufför, har utsatt arbetsgivarens egendom för skadegörelse och att laga skäl för avskedande funnits.
Dom nr 20/44
Arbetsdomstolen har ansett att det funnits laga grund för avskedande av en polisinspektör som, på sin fritid, har gjort sig skyldig till misshandel av normalgraden
Dom nr 20/43
En receptionist som var anställd hos Sudans ambassad i Sverige blev uppsagd och väckte talan vid svensk domstol mot Sudan om ersättning på grund av uppsägningen. Samtidigt väckte receptionistens arbetstagarorganisation talan mot Sudan om skadestånd för brott mot medbestämmandelagen i form av förhandlingsvägran. Receptionisten, som är svensk medborgare och har hemvist i Sverige, hade inte annan koppling till Sudan än anställningen. Arbetsdomstolen har funnit att den folkrättsliga sedvanerätten om statsimmunitet inte utgjort hinder mot att ta upp receptionistens talan vid svensk domstol. Däremot har Arbetsdomstolen funnit att det finns sådant hinder i fråga om arbetstagarorganisationens talan.
Dom nr 20/40
Stridsåtgärd. Två regioner inom Byggnadsarbetareförbundet har i brev till vissa byggföretag krävt att dessa ska häva sina entreprenadavtal med ett bolag. Arbetsdomstolen har vid en interimistisk prövning funnit att regionernas agerande inte utgjorde en stridsåtgärd mot bolaget.
Dom nr 20/38
Det förhållandet att det i ett avtal om provanställning anges en viss uppsägningstid talar inte i sig för att parterna avsett att avtala bort möjligheten att enligt anställningsskyddslagen avsluta provanställningen, utan uppsägning och uppsägningstid, genom ett besked.
Dom nr 20/35
En arbetstagare har varit anställd hos ett bolag som registrerats i England enligt engelsk rätt och har utfört sitt arbete i Sverige. Sedan arbetstagaren väckt talan och yrkat bl.a. skadestånd enligt anställningsskyddslagen har bolaget avregistrerats enligt en bestämmelse i den engelska aktiebolagslagen om s.k. voluntary striking off. Arbetsdomstolen har funnit att frågan om bolaget efter avregistreringen kan svara i domstol ska bedömas enligt engelsk rätt samt att engelsk rätt innebär att ett bolag som avregistrerats genom voluntary striking off inte kan svara i domstol, men att den som anser sig ha ett krav mot det avregistrerade bolaget hos domstol kan ansöka om att bolaget åter ska registreras och att bolaget – sedan det åter registrerats – kan svara i domstol. Arbetsdomstolen har därför ansett att arbetstagaren, innan frågan om avvisning prövas, bör beredas tillfälle att uppge om han önskar begära att bolaget åter ska registreras och i så fall få möjlighet att göra det.
Dom nr 20/34
En arbetsgivare som påstår att ett skriftligt anställningsavtal har upprättats för skens skull, har ansetts ha bevisbördan för att parterna varit överens om att avtalet inte ska tillämpas dem emellan.
Dom nr 20/33
Kollektivavtalstolkning. I ett kollektivavtal för lagerarbetare på KFO-området, som är ett minimilöneavtal som tillåter att arbetsgivaren betalar arbetstagarna mera än kollektivavtalets minimitidlöner inklusive tillägg, finns en bestämmelse om att de lokala parterna kan träffa överenskommelse om ackord/premielön. Arbetsdomstolen har funnit att en arbetsgivare som ensidigt, dvs. utan att de lokala parterna träffat en överenskommelse om det, infört individuell prestationsbaserad lön, har brutit mot kollektivavtalet.
Dom nr 20/31
I en uppsägningstvist har en arbetstagare yrkat fastställelse av att han har rätt till ett ekonomiskt skadestånd upp till ett visst belopp, vilket motsvarar 16 månadslöner i enlighet med 39 § anställningsskyddslagen. Fastställelseyrkandet har inte ansetts tillåtet enligt 13 kap. 2 § rättegångsbalken.
Dom nr 20/30
En underhållsreparatör inom tung industri har under en längre tid medvetet olovligen kört arbetsfordon i arbetet på arbetsgivarens industriområde, som har en komplex och farofylld trafikmiljö. Arbetsgivarens avskedande av underhållsreparatören har ansetts lagligen grundat. Underhållsreparatörens eventuella alkoholsjukdom kunde inte i någon relevant mening anses ha orsakat det agerande som har betydelse för avskedandefrågan.
Dom nr 20/26
En projektledare vid ett installationsföretag, i praktiken platschef för ett av företagets kontor, har avskedats sedan det framkommit att han, vid sidan av sin anställning, utan lov överfört 450 000 kr från arbetsgivarbolagets systerföretag till sitt eget företag. Avskedandet har ansetts lagligen grundat.
Dom nr 20/23
Provocerad uppsägning. En VVS-montör har avslutat sin anställning hos ett bolag. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen har föranletts av bolaget, att bolaget därvid har handlat i strid med god sed på arbetsmarknaden eller annars otillbörligt och att montörens uppsägning därför ska jämställas med en uppsägning från bolagets sida. Det har inte funnits saklig grund för att skilja honom från anställningen.
Dom nr 20/22
En forskare vid ett statligt universitet har avskedats sedan universitetet beslutat att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Arbetsdomstolen har funnit att universitetets beslut inte i sig är laga grund för avskedandet eller saklig grund för uppsägning, och att det inte heller innebär att forskaren faktiskt gjort sig skyldig till oredlighet i forskning. Arbetsdomstolen har i stället självständigt prövat om forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning på det sätt staten påstått. Arbetsdomstolen har vid denna prövning kommit fram till att staten inte har visat att forskaren gjort sig skyldig till påstådd oredlighet i forskning.
Dom nr 20/21
Interimistiskt förordnande. En vice vd i ett bolag som hyr ut byggnadsställningar m.m. har under sin anställning skickat mejl med företagshemlig information till sin mejladress hos ett bolag som han företräder och som bedriver med arbetsgivaren konkurrande verksamhet. Arbetsdomstolen har ansett att det funnits förutsättningar att enligt 14 § företagshemlighetslagen vid vite förbjuda vice vd:n och det konkurrande bolaget att, för tiden fram till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat beslutas, att angripa de aktuella företagshemligheterna. Däremot har Arbetsdomstolen inte ansett att det funnits förutsättningar att enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken besluta att Kronofogdemyndigheten ska omhänderta bl.a. datamedier hos det konkurrerande bolaget som innefattar de aktuella företagshemligheterna.
Dom nr 20/18
Fråga bl.a. om en tidigare arbetstagare till sin nya arbetsgivare utnyttjat eller röjt företagshemlig information tillhörig den tidigare arbetsgivaren såvitt avser dels utformningen av en uppfinning, som patentsökts, dels vidareutveckling av uppfinningen.
Dom nr 20/15
Familjemedlemsundantaget i anställningsskyddslagen. En arbetstagare har varit anställd i ett bolag som ägdes och drevs av hennes make. Arbetstagaren sades upp knappt tio månader efter att dom på äktenskapsskillnad hade meddelats. Arbetsdomstolen har funnit att anställningsskyddslagen inte var tillämplig på arbetstagaren när uppsägningen skedde.
Dom nr 20/13
Polismyndigheten har vid avbrytandet av en provanställning för en operatör med huvudsaklig arbetsuppgift att nedteckna på telefon lämnade anmälningar tillämpat ett språkkrav. Fråga om Polismyndigheten därigenom utsatt operatören, som har en funktionsnedsättning i form av dyslexi, för indirekt diskriminering. Också fråga om storlek av diskrimineringsersättning för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
Dom nr 20/12
Kyrkorådets ordförande har för ett pastorat undertecknat ett avtal med en präst om att prästens anställning skulle upphöra och att prästen skulle få ett avgångsvederlag. Arbetsdomstolen har funnit att pastoratet varit behörigen företrätt när avtalet träffades samt att avtalet inte är oskäligt. Vidare har domstolen funnit att pastoratet ska betala allmänt skadestånd till prästens arbetstagarorganisation för att inte ha betalat vederlaget sedan rättsverkan enligt 35 § medbestämmandelagen uppkommit.
Dom nr 20/11
Ett företag som tillhandahåller en internetbaserad tjänst för kemikaliehantering har väckt talan mot tre tidigare anställda, två bolag samt tre företrädare för bolagen och gjort gällande att svarandena har angripit företagets företagshemligheter för att bygga upp en konkurrerande verksamhet. Utifrån 1990 års företagshemlighetslag prövar domstolen bl.a. om viss information utgör företagshemligheter och om någon av svarandena röjt eller utnyttjat företagshemlig information.
Dom nr 20/9
Tvisten rör om en arbetsgivare genom att vid tre tillfällen neka en ST-läkare att få utföra bisysslor dels utsatt henne för direkt diskriminering som har samband med funktionsnedsättning – hennes astma, dels brutit mot kollektivavtalets bestämmelse om bisysslor.
Dom nr 20/7
Fråga om målares restid mellan bostad och arbetsplats ska betraktas som arbetstid mot bakgrund av en dom från EU-domstolen.
Dom nr 20/4
Tvist om lön till en snickare. Fråga dels om vilken timlön som avtalats mellan arbetsgivaren och snickaren, dels om snickaren har rätt till lön för tid när han inte arbetat.
Dom nr 20/3
En person, som är döv, sökte en anställning som receptionist. Det var fråga om ett vikariat om åtta månader. I annonsen ställdes krav på att de sökande skulle behärska samtliga telefontekniker, innefattande även taltelefoni. Personen kallades inte till intervju och erhöll inte heller anställningen eftersom han, på grund av att han är döv, inte kan använda taltelefon. Fråga om detta har utgjort direkt diskriminering, indirekt diskriminering eller diskriminering genom bristande tillgänglighet.
Dom nr 20/2
Interimistiskt förordnande enligt 34 § tredje stycket anställningsskyddslagen. En säljare vid ett charkföretag har sagts upp under angivande av arbetsbrist. Arbetsdomstolen har ansett att det är mer eller mindre uppenbart att det funnits saklig grund för uppsägning.
Dom nr 20/1
Fråga om ett måleriföretag brutit mot en bestämmelse i måleriavtalet om 11111att arbetsgivaren ska anvisa personalutrymme.