Dom nr 19/15
Fråga om det funnits laga grund för avskedande av en generaldirektör. Tvisten har rört om generaldirektören gjort sig skyldig till vårdslöshet med hemlig uppgift, om hennes agerande, även om handlandet inte utgjort straffbar gärning, varit sådant att skäl för avskedande funnits, om de faktiska omständigheterna får läggas till grund för bedömningen om avskedandet varit lagligen grundat, om staten agerat i strid med tvåmånadersregeln och om staten varit förhindrad att avskeda generaldirektören dels då den redan vidtagit en arbetsrättslig åtgärd, dels eftersom det agerande som lagts henne till last avser ett agerande i hennes tidigare anställning. Arbetsdomstolen har funnit att staten inte förmått styrka att generaldirektören gjort sig skyldig till brott. Domstolen har dock funnit att det finns anledning att kritisera generaldirektörens agerande men gjort bedömningen att omständigheterna varit mycket särpräglade och sammantaget funnit att generaldirektören inte åsidosatt sina åligganden på ett sådant grovt sätt att det motiverat ett avskedande från anställningen som generaldirektör i Regeringskansliet.
Dom nr 19/12
Fråga om förutsättningar föreligger för att interimistiskt vid vite förbjuda en verkställande direktör att bedriva en med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet under sin uppsägningstid. Därvid fråga om längden av skälig uppsägningstid för den verkställande direktören, som sagt upp sig själv, och där någon uppsägningstid inte avtalats.
Dom nr 19/10
Fråga om en arbetsgivare gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott genom att underlåta att anvisa två målare personalutrymmen i form av vid respektive arbetsplats uppställd personalbod.
Dom nr 19/9
Fråga om fem arbetstagare vid beräkning av uppsägningstid har haft rätt att tillgodoräkna sig sin anställningstid hos en tidigare arbetsgivare och därmed rätt till ytterligare uppsägningstid och uppsägningslön. Arbetsdomstolen har funnit att arbetstagarna och en mellanchef träffat en muntlig överenskommelsen om tillgodoräknande av arbetstid, men att den inte är bindande för arbetsgivaren.
Dom nr 19/8
Fråga om arbetsgivaren brutit mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen när två hamnarbetare sades upp på grund av arbetsbrist. Därvid frågor om de enligt 3 § samma lag haft rätt att tillgodoräkna sig anställningstid i visstidsanställningar (behovsanställning/s.k. intermittent anställning) hos tidigare arbetsgivare, vars verksamheter övergått till den nuvarande arbetsgivaren.
Dom nr 19/3
SAS har hyrt in flygplan med egen besättning, s.k. wet lease, från flera olika flygbolag utan föregående förhandling med Svensk Pilotförening (SPF). Efter förhandling har SAS betalat visst skadestånd för brott mot förhandlingsskyldighet till SPF. SPF har därefter väckt talan och yrkat skadestånd av SAS för brott mot förhandlingsskyldigheten avseende inhyrningarna från två av flygbolagen. Arbetsdomstolen har funnit att det inte funnits någon förhandlingsskyldighet avseende ett av flygbolagen då den inhyrningen omfattats av ett undantag från förhandlingsskyldigheten i § 21 i pilotavtalet mellan SAS och SPF samt att det som förekommit vid förhandlingen och SAS betalning av skadestånd innebär att SAS har fullgjort sin skadeståndsskyldighet avseende inhyrningen från det andra flygbolaget.
Dom nr 19/2
Huvudsakligen fråga om det funnits saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl av en arbetstagare med lång anställningstid. Därvid även fråga om arbetsgivaren uppfyllt sin omplaceringsskyldighet. Enligt arbetsgivarparterna har arbetstagaren vid upprepade tillfällen under en längre period allvarligt brutit mot sina skyldigheter i anställningen genom ett stort antal fall av arbetsvägran och genom att ha uppträtt sarkastiskt och otrevligt mot sina närmaste chefer. Vidare fråga om arbetsgivaren har haft särskilda skäl enligt 34 § 2 st. anställningsskyddslagen för att stänga av arbetstagaren från arbete under viss tid.