Dom nr 18/79

En taxiförare väckte talan mot sin före detta arbetsgivare, ett taxibolag, med krav på obetald lön. Arbetsgivaren invände att lön betalats bl.a. genom att taxiföraren fått behålla kontantersättningar från kunder i taxirörelsen. Fråga om vem av parterna som har bevisbördan vid tvist om betalning, redovisning, av de omtvistade kontantersättningarna har skett. Även fråga om lönebetalning skett på annat sätt. Vidare fråga om rättegångskostnadernas fördelning.

Dom nr 18/78

Fråga om ett lettiskt bolag, som tecknat hängavtal till byggavtalet, brutit mot kollektivavtalet genom att inte iaktta byggavtalets löne-, ersättnings- och arbetstidsbestämmelser samt byggavtalets regler om lönespecifikationer och om att löpande lämna granskningsuppgifter och därutöver om bolaget förhandlingsvägrat. Arbetsdomstolen har funnit att bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att bl.a. inte följa byggavtalets regler om lön och att det allmänna skadeståndet i den delen ska bestämmas med beaktande av den förtjänst bolaget gjort genom att betala för låga timlöner.

Dom nr 18/77

En helikoptertekniker har gått en utbildning som arbetsgivaren betalat. Fråga om arbetsgivaren och teknikern träffat ett muntligt avtal om att teknikern skulle återbetala delar av arbetsgivarens kostnader för utbildningen, för det fall han inte stannade kvar i anställningen under viss tid. Arbetsdomstolen har funnit att parterna inte enats om de villkor som parterna önskade få reglerade genom avtalet och att något avtal därför inte träffats.

Dom nr 18/76

Fråga om det funnits saklig grund för uppsägning och därvid dels fråga om det varit fråga om arbetsbrist eller s.k. fingerad arbetsbrist, dels fråga om arbetsgivaren uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.

Dom nr 18/74

Ett bolag har avslutat en kvinnas provanställning, efter att hon under viss del av prövotiden varit deltidssjukskriven med anledning av graviditet, påbörjat heltidssjukskrivning/föräldraledighet och därefter fött barn. Arbetsdomstolen har bedömt att det inte visats omständigheter som ger anledning att anta att avslutandet av provanställningen haft samband med graviditeten.

Dom nr 18/66

En arbetstagare har varit oense med sin arbetsgivare om semesterförläggningen. Han har sedan varit frånvarande från arbetet under en vecka i strid med arbetsgivarens uttryckliga besked. Fråga om arbetstagaren avslutat anställningen själv eller om arbetsgivaren skilt honom från anställningen. Även fråga om det funnits skäl för avskedande eller uppsägning till följd av hans frånvaro.

Dom nr 18/65

I väg- och banavtalet finns en bestämmelse om lönegranskning som ger den lokala fackliga organisationen rätt att fortlöpande granska löneförhållandena och ta del av avlöningslistor. Fråga om ett bolag brutit mot avtalet genom att inte låta förbundets fackliga förtroendemän ta del av begärda avlöningslistor med löneuppgifter som kan knytas till identifierbara arbetstagare, såvitt avser utanförstående arbetstagare och om det skulle ha varit i strid med den tidigare gällande personuppgiftslagen att lämna ut de omtvistade uppgifterna. Arbetsdomstolen har funnit att en behandling av personuppgifterna, genom att lämna ut uppgifterna till förbundet, skulle ha varit tillåten enligt 10 § f) personuppgiftslagen och att bolaget därmed gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott genom att inte lämna ut uppgifterna.

Dom nr 18/63

Tolkning av övergångsbestämmelser till ett kollektivavtal om pensioner mellan SAS och Svensk Pilotförening.

Dom nr 18/62

Fråga om förutsättningar för interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken föreligger avseende en s.k. värvningsklausul för dataspelsutvecklare.

Dom nr 18/61

Fråga om förutsättningar för interimistiskt förordnande enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken föreligger avseende en s.k. värvningsklausul för dataspelsutvecklare.

Dom nr 18/59

Tolkning av lokalt kollektivavtal i fråga om tågvärdar på Öresundstågen har rätt till obekvämtidstillägg (ob-ersättning) för sådan ”uppehållstid” som äger rum på obekväm tid och inte utgör obetald tid enligt kollektivavtalet. Även fråga om partsställningen i målet.

Dom nr 18/58

Bevisvärdering vid prövning av yrkande om interimistiskt förordnande att anställning trots avskedande ska bestå till dess tvisten har slutligt avgjorts.

Dom nr 18/55

En byggnadsarbetare har som facklig förtroendeman på heltid haft en kontorsplats hos arbetsgivaren. Han har med hänvisning till detta, som facklig förtroendeman inte fått behålla den reskostnadsersättning för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, som han tidigare fått i enlighet med byggavtalet. Tvisten har huvudsakligen rört om arbetsgivaren därigenom brutit mot löneskyddet i 4 § förtroendemannalagen och därutöver brutit mot underrättelse- och varselskyldigheten i 5 § förtroendemannalagen.

Dom nr 18/54

Arbetsdomstolen har ansett att det funnits laga skäl att avskeda en polisman som dömts för hot mot tjänsteman, olovlig körning och ofredande.

Dom nr 18/51

En kvinna gjorde en förfrågan om arbete som tolk. Tolkföretaget avbröt rekryteringsförfarandet sedan kvinnan under en anställningsintervju, med hänvisning till sin religion, inte handhälsat på en manlig företrädare för företaget. Arbetsdomstolen har funnit att kvinnan blivit utsatt för indirekt diskriminering.

Dom nr 18/50

Ett flygbolag i Sverige genomförde viss utbildning, line training, för piloter hos ett schweiziskt flygbolag. Under utbildningen flög piloterna det utbildande bolagets flygplan i kommersiell linjetrafik med en särskild instruktör ombord. Huvudsakligen fråga om piloterna under line training utförde arbete för det utbildande flygbolagets räkning eller i dess verksamhet och om bolaget därmed brutit mot förhandlingsskyldigheten i 38 § medbestämmandelagen genom att inte påkalla förhandling innan flygbolaget lät piloterna genomgå line training hos bolaget.

Dom nr 18/49

Fyra arbetstagare vid ett låsföretag har sagt upp sig för att verka för ett konkurrerande företag. Fråga dels om två av arbetstagarna brutit mot en konkurrensklausul, dels om arbetstagarna brutit mot lojalitetsplikten och därför är skyldiga att betala ekonomiskt skadestånd till låsföretaget.

Dom nr 18/48

En tandhygienist har avskedats efter att han flera gånger i mejl till Migrationsverket lämnat uppgifter om patienter som han behandlat, som var asylsökande, och ifrågasatt deras uppgivna ålder. Såväl tingsrätten som Arbetsdomstolen har funnit att han därmed brutit mot tystnadsplikten och sekretessen enligt bl.a. offentlighets- och sekretesslagen. Till skillnad mot tingsrätten har Arbetsdomstolen funnit att det förelegat laga skäl för avskedande.

Dom nr 18/45

En polis, som arbetar i polishuset med annat än brottsutredningar, verkar på sin fritid som ordförande i en ideell förening som bl.a. ger stöd och hjälp åt personer som anser sig ha varit utsatta för våld i nära relationer. Arbets-domstolen har funnit att engagemanget som ordförande i föreningen är en s.k. förtroendeskadlig bisyssla enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.

Dom nr 18/42

En kvinna med en funktionsnedsättning, som innebär en för henne nedsatt arbetsförmåga om 50 procent av heltid, har hos ett bemanningsföretag vid tre tillfällen sökt eller gjort förfrågan om att få ingå ramavtal med bolaget och därmed ingå i den grupp av personer som bolaget kan visstidsanställa och hyra ut för arbete till kundföretag, när behov uppstår. Bolaget anställer för sådana visstidsanställningar bl.a. personer med ”annan huvudsaklig sysselsättning”. Kvinnan har, sedan hon upplyst bolaget om att hon har sjukersättning på halvtid, av bolaget fått beskedet att hon inte kunde komma i fråga för anställning hos bolaget, då hon enligt bolaget inte uppfyllde kraven för att kunna anställas hos bolaget. Tvisten gäller om bolaget genom beskeden till kvinnan, men även genom uppställande och upprätthållande av ett krav på annan huvudsaklig sysselsättning, utsatt henne för direkt eller indirekt diskriminering som haft samband med hennes funktionsnedsättning.

Dom nr 18/41

En fotograf vid ett mediaföretag har sagts upp på grund av arbetsbrist. Fotografen har inte ansetts ha tillräckliga kvalifikationer för fortsatt arbete som bl.a. skrivande journalist och videoreporter.

Dom nr 18/35

Frågan om det är förenligt med överlåtelsedirektivet att, under vissa närmare angivna förutsättningar, vid tillämpning av en kollektivavtalsbestämmelse om förlängd uppsägningstid hos förvärvaren, inte beakta anställningstid hos överlåtaren.

Dom nr 18/34

Tvisten i målet gäller bl.a. om 25 hamnarbetare har vidtagit olovliga stridsåtgärder genom att lägga ned arbetet under en del av dagen och om de därför ska betala skadestånd till bolaget. Det är även tvistigt om bolaget är skyldigt att betala lön till hamnarbetarna för en halvtimmes arbete, som bolaget avräknat från lönen, samt om bolaget är skyldigt att betala allmänt skadestånd dels till hamnarbetarna för att bolaget felaktigt utfärdat varning m.m. till dem, dels till förbundet (viss avdelning) för att bolaget genom löneavdraget vidtagit en stridsåtgärd mot hamnarbetarna med syfte att påverka avdelningens fackliga arbete och inte tagit initiativ till och genomfört förhandlingar med anledning av varningarna

Dom nr 18/31

Fyra arbetstagare vid ett företag som anordnar personlig assistans har sagt upp sig för att börja arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sina anställningar brutit mot lojalitetsplikten i sina anställningsavtal och om de under eller efter sina anställningar brutit mot företagshemlighetslagen samt om de därför är skyldiga att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till sin förre arbetsgivare och i så fall med vilka belopp. Även fråga om det nya företaget är skadeståndsskyldigt för att i strid med företagshemlighetslagen ha utnyttjat företagshemligheter angripna av arbetstagarna.

Dom nr 18/30

Fråga om en arbetstagarorganisations talan för egen respektive en medlems räkning ska avvisas på grund av en skiljeklausul i ett kollektivavtal som medlemmens anställningsavtal hänvisar till, men som arbetstagarorganisationen inte är bunden av. Även fråga om arbetsgivaren har haft skyldighet att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen enligt 13 § medbestämmandelagen innan medlemmens enligt kollektivavtalet tidsbegränsade anställning avslutades.

Dom nr 18/29

En person anställdes som städare av ett aktiebolag. Under anställningen har arbetstagaren fått sin lön av en enskild firma med snarlikt namn, som innehades av aktiebolagets ställföreträdare. Den enskilda firman har även utfärdat lönebesked och lämnat kontrolluppgift till skattemyndigheten, samt upprättat ett arbetsgivarintyg. Arbetstagaren har ansetts ha fog för uppfattningen att den enskilda firman skulle ansvara för krav som grundas på anställningen.

Dom nr 18/28

En civilanställd hos Försvarsmakten tog med sig sin flickvän in i den anläggning, ett militärt skyddsobjekt, där han arbetade. Flickvännen hade inte något särskilt tillträdestillstånd, vilket är ett krav för att utomstående ska få besöka anläggningen. Fråga om det förelegat saklig grund för uppsägning.

Dom nr 18/25

Tre arbetstagare vid ett logistikföretag har sagt upp sig för att arbeta hos ett konkurrerande företag. Fråga om arbetstagarna under sin anställning hos logistikföretaget brutit mot lojalitetsplikten och företagshemlighetslagen och om de därför är skyldiga att betala allmänt och ekonomiskt skadestånd till bolaget. Även fråga om det nya företaget är skadeståndsskyldigt mot logistikföretaget för att i strid med företagshemlighetslagen ha röjt och utnyttjat företagshemligheter som angripits av arbetstagarna.

Dom nr 18/24

Polismyndigheten har i strid mot ett beslut från Statens överklagandenämnd underlåtit att erbjuda en person en viss anställning. Tvisten har i första hand gällt om klaganden genom överklagandenämndens beslut fått den omtvistade anställningen och om staten, genom Polismyndigheten – genom att meddela klaganden att hon inte skulle få tillträda anställningen – avskedat henne. Arbetsdomstolen har funnit att överklagandenämndens beslut i sig inte inneburit att det uppstått ett nytt anställningsförhållande och därmed inte något avskedande. Arbetsdomstolen har därefter funnit att det inte finns förutsättningar att förelägga Polismyndigheten att – med eller utan vite – erbjuda klaganden anställningen i fråga.

Dom nr 18/23

Kollektivavtalstolkning. Fråga om ett flygbolag har brutit mot en bestämmelse i ett kollektivavtal för piloter om att det första anställningsåret utgör provanställning genom att nyanställa åtta piloter med allmän visstidsanställning.

Dom nr 18/20

Kollektivavtalstolkning. Fråga om hur avdrag från månadslön ska beräknas när en arbetstagare under en kalendermånad är semesterledig mer än tio arbetsdagar.

Dom nr 18/19

Tvisten gäller fråga om en skola direkt eller indirekt har diskriminerat en kvinnlig lärarvikarie framför allt genom att uppställa ett krav på att handhälsa även på manliga kollegor.

Dom nr 18/14

Olovlig stridsåtgärd. Ett renhållningsföretag har begärt att renhållningsarbetarna ska medverka vid en inventering av samtliga nycklar till bolagets trakter (sophämtningsområden). Sedan bolaget genomfört nyckelinventeringen under två dagar har arbetstagarna den tredje dagen inte utfört något arbete och arbetsledarna har låst in nycklarna. Arbetsdomstolen har kommit fram till att det har varit fråga om en arbetsnedläggelse från arbetstagarnas sida i syfte att få bolaget att upphöra med inventeringen, och att detta utgjort en olovlig stridsåtgärd. Därtill fråga om ett stort antal sjukanmälningar och uppsägningar varit led i stridsåtgärden samt om det allmänna skadeståndets storlek.

Dom nr 18/11

Fråga om en arbetstagare tillika arbetssökande, som var kraftig överviktig, har utsatts för diskriminering då han nekades plats på grundutbildningen till kriminalvårdare och därmed sammanhängande anställning. Tvisten har rört bl.a. om arbetsgivaren felaktigt förmodat att hans övervikt/fetma inneburit en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen, om han var i en jämförbar situation med de sökande som antogs och om beslutet att neka honom en av utbildningsplatserna hade något samband med hans fetma.

Dom nr 18/10

En facklig företrädare för en arbetstagarorganisation, som inte är bunden av kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med arbetsgivaren, har under lång tid fått lön för fackligt arbete. Fråga om det varit avtalsbaserat eller en av arbetsgivaren ensidigt reglerad förmån. Fråga också om arbetsgivarens indragning av lön för fackligt arbete och beslut att den fackliga företrädaren ska återgå till produktionen inneburit ett avskedande, en olovlig stridsåtgärd enligt 41 a § medbestämmandelagen eller föreningsrättskränkning respektive om arbetsgivaren före indragningen av lönen borde ha förhandlat enligt 13 § medbestämmandelagen. – Även fråga om vissa löneavdrag för andra arbetstagare inneburit kvittning i kvittningslagens mening.

Dom nr 18/09

En arbetsgivarorganisation har ansetts skyldig enligt 10 § medbestämmandelagen att förhandla med en arbetstagarorganisation om att träffa ett kollektivavtal som reglerar anställningsvillkoren för arbetsgivare och arbetstagare som är medlemmar i respektive organisation.

Dom nr 18/07

Fråga om från vilken tidpunkt frist för preskription ska börja löpa. Enligt arbetstagarna ska fristen räknas från den dag då bolaget skulle ha utbetalat slutlön – förfallodagen. Enligt bolaget ska fristen i stället räknas från den dag då en lokal förhandling avslutades i oenighet.

Dom nr 18/04

Kollektivavtal gäller mellan en arbetstagarorganisation och arbetsgivaren. Arbetstagarorganisationen begärde att få ta del av önskemål om nya positioner, s.k. biddingar, som arbetstagarna lämnat till arbetsgivaren. Fråga om arbetsgivaren brutit mot 19 § medbestämmandelagen genom att inte låta organisationen ta del av uppgifterna.

Dom nr 18/03

Skadestånd för brott mot lojalitetsplikt. Ett bolag har haft i uppdrag att sköta den löpande skötseln av gräsplanen på en arena. Två personer, som vid tidpunkten var tillsvidareanställda hos ett av bolagets dotterbolag, har utfört arbete på arenan. Tvisten gäller om dessa två personer för det arbetet var arbetstagare hos det bolag som hade i uppdrag att sköta gräset på arenan och om de har brutit mot den lojalitetsplikt som följer av ett anställningsförhållande och därigenom ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot det bolaget, när de i eget bolag har offererat och genomfört ett tilläggsarbete i form av ett gräsbyte på arenan.