ARBETSDOMSTOLEN
Dom nr 76/07, mål nr B xx/06, 2007-09-26 Lågpris Kiosken i Storlien AB, Storlien ./. CS, Johanneshov angående lönefordran.
Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar.
ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 76/07
2007-09-26 Mål nr B xx/06
Stockholm
KLAGANDE
Lågpris Kiosken i Storlien AB, 556650-8767, Vintergatan 25, 830 19 STORLIEN
Ombud: advokaten L B, Heilborns Advokatbyrå HB, Box 3, 831 21 ÖSTERSUND
MOTPART
CS, JOHANNESHOV
Ombud och rättshjälpsbiträde: advokaten P G,
Advokaterna G & Mer HB, Box 17188, 104 62 STOCKHOLM
SAKEN
lönefordran m.m.
ÖVERKLAGADE AVGÖRANDEN
Östersunds tingsrätts beslut och deldom den 30 maj 2006 i mål nr T 2132-05
______________________
Tingsrättens beslut och dom, se bilaga 1-2, uteslutes här.
Lågpris Kiosken i Storlien AB (bolaget) har överklagat tingsrättens beslut att avvisa bolagets kvittningsinvändning samt tingsrättens deldom och yrkat att Arbetsdomstolen ska undanröja såväl tingsrättens beslut som deldom och återförvisa målet till tingsrätten för fortsatt handläggning.
CS har bestritt ändring.
CS och bolaget har yrkat ersättning för sina rättshjälps- respektive rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen har avgjort målet utan huvudförhandling.
Till utveckling av talan i Arbetsdomstolen har parterna anfört bl.a. följande.
Bolaget
CS yrkade vid tingsrätten ett kapitalbelopp om sammanlagt 34 921 kr, varav 19 921 avseende en lönefordran och 15 000 kr avseende skadestånd. Deldomen avser lönefordran om 19 921 kr. Redan härav framgår att det var felaktigt av tingsrätten att avvisa bolagets kvittningsinvändning. Det förelåg därmed inte heller förutsättningar för att avgöra lönefordran genom deldom.
En prövning av kvittningsinvändningen kan inte anses oskäligt ha uppehållit prövningen av lönefordran när dröjsmålet framför allt berodde på att CS inte var personligen närvarande vid den muntliga förberedelsen och på grund därav motsatte sig att målet övergick till omedelbar huvudförhandling. Det hade heller inte inneburit ett oskäligt uppehållande av prövningen av lönefordran om målet företagits till huvudförhandling efter semesterperioden år 2006.
CS
Tingsrätten har tillämpat reglerna i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt (kvittningslagen) och helt riktigt tagit upp CSs yrkande om deldom avseende hennes lönefordran.
Hon motsatte sig inte att tingsrätten tog upp hennes lönefordran till omedelbar huvudförhandling. Däremot motsatte hon sig att den bandinspelning som bolaget åberopade som bevisning spelades upp vid huvudförhandlingen utan att hon var personligen närvarande.
Domskäl
CSs talan vid tingsrätten avsåg dels en lönefordran om 19 921 kr, dels en skadeståndstalan om 15 000 kr på grund av otillåten kvittning enligt kvittningslagen. Bolaget bestred båda yrkandena men vitsordade i och för sig beloppet avseende lönefordran och gjorde kvittningsvis gällande en motfordran om 19 921 kr avseende kost och bostad. Som grund för bestridandet gjorde bolaget bl.a. gällande att CS medgivit kvittning. CS bestred motfordran och kunde inte heller vitsorda beloppet.
Enligt 9 § andra stycket kvittningslagen får ett mål om lönefordran avgöras utan samtidig prövning av arbetsgivarens kvittningsinvändning eller genkäromål om en sådan prövning skulle oskäligt uppehålla prövningen av lönefordringen.
Tingsrätten avvisade genom beslut den 30 maj 2006 bolagets kvittningsinvändning. Målet, såvitt avser lönefordran, togs därefter med stöd av 42 kap. 20 § andra stycket rättegångsbalken till omedelbar huvudförhandling. Deldom avkunnades i parternas närvaro.
Bolaget har yrkat att såväl tingsrättens beslut att avvisa kvittningsinvändningen som tingsrättens deldom ska undanröjas och att målet ska återförvisas för fortsatt handläggning vid tingsrätten. Bolaget har gjort gällande att beslutet om att avvisa kvittningsinvändningen varit felaktigt och att en prövning av, som det får förstås, hela målet inklusive kvittningsinvändningen inte kan anses oskäligt uppehålla prövningen av lönefordringen.
CS har gjort gällande att tingsrättens handläggning och bedömning varit korrekt.
Den huvudsakliga frågan är således om tingsrättens tillämpning av 9 § andra stycket kvittningslagen varit riktig.
CSs lönefordran i sig är ostridig. Däremot föreligger inte enighet parterna emellan vad gäller bolagets motfordran, inte heller såvitt avser beloppet i sig. Även skadeståndstalan är tvistig. En prövning av bolagets kvittningsinvändning fordrar ytterligare utredning och förebringande av bevisning. CSs lönefordran avser lön och semesterersättning hänförliga till en anställning perioden juli 2004-maj 2005. Hon ansökte om betalningsföreläggande i juli 2005. Med hänsyn till samtliga dessa omständigheter gör Arbetsdomstolen den bedömningen att en prövning av bolagets kvittningsinvändning skulle ha oskäligt uppehållit prövningen av lönefordringen om prövningen av lönefordringen och kvittningsinvändningen skett samtidigt. Enligt Arbetsdomstolens mening kan tingsrätten därför inte anses ha handlat felaktigt genom att avgöra lönefordran utan att samtidigt pröva kvittningsinvändningen. Däremot uppfattar Arbetsdomstolen bolagets talan på så sätt att det gör gällande kvittning även för det fall CS skulle vinna bifall till sin skadeståndstalan. Av det skälet har det varit fel av tingsrätten att avvisa kvittningsinvändningen från målet i dess helhet.
När det gäller lönefordringen har bolaget inte framställt några andra invändningar mot denna än kvittningsinvändningen. Då yrkade belopp avseende lön och semesterersättning är ostridiga mellan parterna finner Arbetsdomstolen i likhet med tingsrätten att CSs talan vid tingsrätten i denna del ska bifallas.
Sammanfattningsvis innebär Arbetsdomstolens överväganden att tingsrättens deldom ska stå fast medan beslutet om avvisning av bolagets kvittningsinvändning ska ändras till att gälla endast CSs lönefordran.
Bolaget får anses som tappande part och ska som sådan förpliktas att ersätta CSs rättshjälpskostnader i Arbetsdomstolen. P G har yrkat ersättning för tre timmars arbete. Bolaget har vitsordat ersättning för två timmars arbete. Arbetsdomstolen finner den yrkade ersättningen skälig.
Domslut
1. Arbetsdomstolen fastställer tingsrättens deldom.
2. Arbetsdomstolen ändrar tingsrättens beslut att avvisa bolagets kvittningsinvändning till att gälla endast CSs lönefordran.
3. Arbetsdomstolen fastställer ersättning enligt rättshjälpslagen åt P G för det biträde han har lämnat CS i Arbetsdomstolen till tretusenåttahundrafemtionio (3 859) kr, varav 3 087 kr för arbete och 772 kr för mervärdesskatt.
4. Lågpris Kiosken i Storlien AB ska utge ersättning för CSs rättshjälpskostnader i Arbetsdomstolen med tretusenåttahundrafemtionio (3 859) kr enligt den närmare fördelning som Rättshjälpsmyndigheten bestämmer.
Ledamöter: C H, C M H och
L J F. Enhälligt.
Sekreterare: J W
Postadress Telefon
Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se
103 11 STOCKHOLM Telefax www.arbetsdomstolen.se
Besöksadress 08-617 66 15
Stora Nygatan 2 A och B